Nu ska jag inte skriva om de där blöta pussarna man får av sitt husdjur som inkluderar en lapande tunga, eller när man får lite dregel avstruket på sig. Det jag ska skriva om är ett helt annat fenomen som jag inte är säker på om det är fler än jag som upplevt - Men JAG har upplevt det relativt ofta och med en blandad hög olika kattraser! Må hända att det här låter ganska muppigt dessutom. Jaja, det handlar om när jag själv pussar mycket glatt och intensivt på en högst gosvillig kise som kurrar och myser och lägger till små läten för att få än mer kärlek. När jag rätt som det är placerar ännu en puss typ "smack" i kisens ansikte, blir en liten del av överläppen läbbigt blöt och ibland men inte alltid tillkommer även en lite kramande känsla av ett ögonlock som försöker blinka. Kalla kårar ilar till längs nacken, brrrrrrr! Inte igen! Katten i fråga har helt enkel inte brytt sig om att lämpligt nog blunda när pussar ska utdelas och ofta förekommer inte ens den där blinkningen som indikerar att "Hoppsan, glömde stänga ögat" utan de tyckte helt enkelt inte att det behövdes... Så, en alldeles speciell form av blöta pussar och ack så karaktäristiska... Har det inte redan drabbat dig så se upp - Ögonpussarna förkommer snart under ett gos nära dig!   

...Av obehag när man inser att de där oförklarliga och plötsligt uppdykande doftvågorna av kattkiss kommer från någon del av dig själv. Förhoppningsvis något avtagbart. Eller drabbar det bara oss bengalfolk?

Våra två bengalflickor Hemulen och Marie har båda två en så att säga utmärkande personlighet och har nu slagit sina kloka huvuden ihop och knåpat ihop en lista för alla bengaler där ute i långa landet!    Så jag publicerar lydigt;

51 saker en bengal måste göra innan sin första födelsedag 

Åka pulka nerför köksbänken i brödkorgen

Sitta på knäckebröden när paketet har öppnats

Kissa på knäckebröden när paketet har öppnats

Använda fruktskålen som katapult för att fjonga in äpplen i väggen

Använda fruktskålens apelsiner som bowlingklot
Dra ut förlängningsklossarna till matbordet och göm
Dra loss locket till kaffemaskinens vattencistern och göm
Bada fötterna i vattencisternen när locket är borta 
Bada i toaletten
Bada sen fötterna i vattencisternen igen 
Besöka alla hyllor och ytor över 2 meters höjd
Besöka alla icke-hyllor och mikroytor på alla höjder
Sträva efter att alla husets tavlor ska hänga på trekvart samtidigt
Testa att gå på tavlor med glasram medan de hänger trekvart på väggen
Klämma ner sig och somna i en äggkartong/Wii-kartong/Iphonekartong  
Krascha alla dricksglas
Krascha alla vinglas
Krascha alla tekoppar
Öva på fakirnumret "springa över glassplitter"
Demolera och skruva isär alla större vinstpokaler 
Tömma en vas med snittblommor på vatten utan att vasen välter (Fortfarande en vi kämpar med!)
Utrota husets övriga växtlighet
Utrota resterande krukor och smeta ut jorden så mycket som möjligt 
(Arrangera som regel alltid om dekorationer och inredning efter ditt eget tycke)

Sjunga morgonpsalm

Sjunga bordsbön

Sjunga lunchbön

Sjunga eftermiddagsbön

Sjunga aftonbön

Sjunga en extra bön

(Sjungandet bör upprepas varje dag)

Sova på klädhängaren

Sova på hemmets platt-tv 

Sova i brödkorgen

Sova i diskmaskinen 

Gå in i kylskåpet (glöm inte att gå ut igen.../Hemulen)

Slicka av smöret på mattes mackor 

Äta upp mattes mackor 

Äta upp mattes kycklinggryta 

Använda mattes rygg som klättervägg

Använda mattes huvud som språngbräda

Krossa den största spegeln i huset 

Välta en julgran

Kliva i en deg

Testa hur långt du kan hoppa mellan två ytor

Testa hur högt du kan hoppa för att komma upp på något

Utreda hur många meter du kan falla utan att gå sönder

Utreda hur mycket matte egentligen har på banken genom att därefter gå sönder  

Hetsäta torrfoder och kräkas upp det i den fulla torrfoderskålen 

Kräkas utan anledning där matte snart ska passera med nya strumpor på 

Testa möjligheten att fastna på trånga livsfarliga utrymmen (Svårt att ta sig dit, men skam den som ger sig!)

Och viktigast av allt; Öva in en otvivelaktigt oskyldig look! 

Felis luddus bollus 

Efter att ha läst den finfina listan av olika hästrasers egentliga benämningar insåg jag att det naturligtvis är samma sak som gäller för våra kära katter! De är alla mycket olika till personlighet och utseende och måste ju ha sin alldeles egen benämning på latin... Så här har jag tagit upp några raser med mer eller mindre smickrande namn, men i grund och botten älskar vi naturligtvis dem allihop!  

Perser/Exot - Felis luddus bollus 

Norsk skogkatt - Felis multi mångus 

Maine Coon - Felis hundus 

Bengal - Felis blingbling galus bengus 

Burma - Felis escargotus 

Brittiskt korthår - Felis normalis kattus

Europé - Felis normalis kattus slimmus 

Chartreux - Felis normalis kattus slimmus fransosus

Cornish Rex- Felis Battus permanentus

Devon rex - Felis ufos permanentus

German Rex - Felis ever seenus? 

Japaneese Bobtail - Felis pom pom 

Korat - Felis psykopatus gapus 

Sphynx - Felis gummiråttus 

Don sphynx - Felis gummiråttus battus 

Russian Blue - Felis blåus snacksus 

Ocikatt - Felis dullus prickus Per 

Aby - Felis tixus hoppus 

Somali - Felis tixus hoppus hippiecus 

Oriental - Felis flaxus oslagbarus 

Millan och Tajger man på show

Sitter just och tittar på Antikrundan på SVT. Sådär lite halvt ouppmärksam men för att slänga ett getöga mot tvn mellan klickandet på datorn och telefonen. Inser plötsligt att pratet som strömmar ut från plattburken får det att börja rycka i känner-igen-nerven... Det pratas ålder, stil, skick, kvalité, exklusivitet. Jag må vara skadad men kan inte låta bli utan måste flina åt bilderna som dyker upp i mitt huvud. Ja, jag tänker kattutställning! En förväntansfull ägare spatserar fram efter att ha väntat länge på sin tur med sin katt eller sitt objekt till en domare/antikexpert. Katten eller föremålet granskas och man går igenom det från topp till tå. Antingen är det lite uttråkade miner eller så är det rosor och stora lovord till ägaren som står där. Antikexperterna kan vid exalterade ögonblick utbrista saker som "Det här är dagens mest intressanta antikvitet!" eller varför inte "Den snyggaste silvervasen jag har sett!" och ägarens mungipor åker upp till öronen och han eller hon pöser av stolthet... Slutligen kommer värderingen som en sista utnämning av hur fint föremålet är och både experten och ägaren tackar för sig. Well, inte för att likställa katter med antika objekt MEN har ni någonsin också slagits av denna likhet? Kan inte låta bli att flina åt hur mycket själva proceduren och ägarens reaktioner i Antikrundan liknar de vi ser på våra kattutställningar...   Ni får ursäkta, haha! 

Antingen är det bara bengalvärlden som är vrickad, eller så är det här ett modernt fenomen till följd av våra sociala medier, vilket jag har en stark känsla av att det är. Många var åren under vilka kattintresserade samlades på diverse forum för diskussioner och allmänt kattprat, men som det ser ut nu går det inte att förneka att kattvärlden i allt högre utsträckning har flyttat in på facebook. Jo, visst finns forumen mer eller mindre kvar, men vad som pågår på fejjan är en subtil och smygande taktisk kattpolitik vars like är svår att hitta någon annan stans. Well, jag ska förklara lite utförligare vad jag menar om det här lät luddigt!  

Många personer i min vänlista härstammar (hehe sorry) från olika delar av kattvärlden. Något som är väldigt roligt, för det innebär att jag inte enbart håller kontakten med folk inom mina egna raser utan på det här viset kan ha koll på vad ocifolk, ryssfolk, snigelfolk, gummiråtta-folk etc har för sig. För att inte nämna alla vänner inom helt andra kategorier. Mycket lärorikt och skojj! Jag är kanske lite onödigt nördig men tycker det är intressant att hålla koll på vad som händer även i andra grupper och vilka katter/problem/uppfödare det pratas om där. Och det är här kattpolitiken smyger sig in, just inom de olika grupperna. För även om diskussioner kan uppstå så att säga rasöverskridande, är dessa sällan personligt hållna och tydliga och raka vad de handlar om. Ett allmänt problem till exempel. Om man istället tittar på en grupp i taget börjar man upptäcka de riktigt intressanta sakerna. Det är här grupperingar, åsikter och rivalitet syns som allra tydligast. Facebook används rent av som ett medel av en massa små spindlar som alla sitter och drar i sina trådar med hintar och osynliga ställningstaganden för att knuffa runt varandra åt olika håll. 

Jag kan utgå ifrån min egen bengalvärld när jag går in på det här. Först och främst handlar det om vem man är vän med. Även om det förekommer groll och skitsnack i verkligheten är det för det mesta någon slags kotym att man ändå är vänner på FB och håller god ton, "uppfödarkollegor" emellan. Detta naturligtvis inte för att man anser sig vara vänner, utan för att hålla koll på varandra. Hålla koll och kunna komma med hintar och smyga in lite kritik när vederbörande lägger upp sådana där saker som gör att man inte drar jämt till att börja med. Det kan handla om hur man avlar, vem man handlar av och vad man ställer ut. Sedan har vi den lite ovanligare gruppen, uppfödarkollegor som man hälsar på på utställning och skulle kunna tro att man har en vänskaplig (om än sval) relation till, och som rätt vad det är plockar bort en från vänskapslistan, utan att det förekommit något groll. Mycket märkligt och utan förklaring, men man är helt enkelt inte välkommen in på deras profil längre. Visst förstår man piken, men inte orsaken. Det här är alltså någon som vill vara trevlig in real life men säga saker på sin sida som man alltså inte ska ta del av. Kanske uttrycka åsikter om avel och utställning som skulle vara himla kontroversiella och bli kritiserade och därför plockar man bort oliktänkarna för att klara sig. En teori i alla fall. Börjar ni få en bild av hur spelet går till? 

Ett exempel på hur det kan se ut... *fniss* ;)

Vi kan också gå in på området ens "riktiga" kattvänner på facebook. Alltså de som man faktiskt respekterar och kanske rent av samarbetar med. Naturligtvis hör man till samma gäng rent kattpolitiskt också, men vad händer då när vännerna råkar vara lite väl tillmötesgående mot "fel" uppfödare på facebook? Man kan naturligtvis inte "gilla" vilka uppfödare som helsts bilder. Eller status. Dessa "gilla" tryckningar blir ett vapen i sig; man gillar rätt tänk och rätt katter, men väljer lika aktivt att låta bli knappen när det kommer till fel katter. Subtilt men ändå inte. Det är tydligt vem som håller på vem om man tar sig en titt på vem som kommenterat och vem som har gillat vad. Ofta är det i förutbestämda klungor man gillar något, alltså som gäng 1, gäng 2 eller gäng 3. Alla gäng ses sällan gilla samma saker, även om någon liten stackare ibland slinker igenom och råkar gilla något alldeles ensam från sitt gäng... Denna lär få det hett om öronen från kamraterna  Gilla-knappen kan också användas som ett vapen i diskussioner och mer öppna bråk. Ett fåtal som gillar den enas status och en stor massa som gillar den andras talar sitt tydliga subtila språk för vem som har vunnit matchen och vem som borde lägga ner. 

Det finns hur många exempel som helst att fortsätta med, grupperingarna och spänningarna på facebook är komplext men helt tydligt är att rivaliteten i kattvärlden lever och är aktiv varje dag och inte bara då vi träffas på utställning. Jag tror att fenomenen förekommer inom alla raser och att det ser ungefär likadant ut. Ibland är det tydligare och ibland luddigare, ibland är det öppen strid och ibland är man löjligt bra vänner. Allt kan hända på facebook. Små medel kan leda till stora ställningstaganden och i det tysta uttrycka en väldig massa åsikter. Så, håll ögonen öppna när ni är ute och surfar, kattvärlden är numera digital och debatterna osynliga! 

Jag tror aldrig att jag har befunnit mig på någon plats där politik kommer upp till diskussion lika ofta som på den folkhögskola där jag nu går. Dock tveksamt om man kan kalla det diskussion när alla vindar blåser åt samma riktning och debattörerna alla står på den vänstra fronten. Diskussionerna som kommer upp brukar således följa ett slags invant mönster; Den ena vänstersympatisören säger något negativt om högern och får medhåll från den andra vänstersympatisören. Och så kan det hålla på, timmar i sträck, fikaraster, lucnher, eftermiddagar, bussresor. Flera olika frågor tas upp och alla håller med varandra om att högern har fel och vänstern har rätt. Okej,jag kan finna mig i situationen och tycka lite halvt att det är väl bra om folk engagerar sig. Ja, visst hör jag mycket jag är oense med, faktafel och rent konstiga påståenden, men jag har faktiskt ingen lust att diskutera politik på min skoltid så jag håller tyst. Vad jag däremot blir förundrad och irriterad över är när dessa diskussioner övergår i att handla om hurdana högerns väljare är och hur de kan vara "så dumma". För ja, dumma är vad de är. De som röstar höger är stackare som inte kan stå emot sin bakgrund, sin uppväxt och är påverkade av sina föräldrar. De är personer som tyvärr bara tänker på sig själva och inte kan se framåt i ett längre perspektiv utan bara röstar efter vad som passar bäst just för tillfället. Framförallt, tråkigt nog, så inser inte högerns väljare hur manipulerade de är och det är hemskt att de låter sig luras som de gör av Renfeldts propaganda. 

Jo, den biten av diskussionen gör mig matt och det är uttröttande att lyssna på var dag. Att öppna munnen och uttrycka något om sina egna politiska åsikter hade varit att begå socialt självmord och för övrigt är jag som sagt inte sugen på att blanda mig i politiska diskussioner under mina skoldagar. Men jag undrar verkligen, var är respekten för varandra? Jag har inga problem med att folk har andra åsikter än vad jag har och på samma sätt hoppas jag att folk inte har problem med att jag inte håller med dem. Är inte det allra viktigaste i all politik social acceptans och tolerans mot andra? Oavsett bakgrund, läggning, ursprung och politisk tillhörighet? Jag blir särskilt förvånad när unga människor, esteter, med hela peace and love and understanding-jargongen, utan problem häver ur sig sådana fördomar som att högerväljare inte kan tänka och bara är manipulerade. Ovsett vad jag röstar på vill jag bli respekterad och jag är helt säker på att de flesta väljare oavsett block kan tänka och har riktiga och hållbara argument för varför de väljer som de gör. Så, lite tolerans och lite självkritik kanske kunde vara på sin plats, det är allt jag ber om!

Ett litet skri bara, från Kärringen mot strömmen   

Nu börjar det verkligen bli illa! Jag, måndag kväll, tv-soffan för ovanlighetens skull istället för panikläsandes 600-sidiga romaner från litteraturlistan (gärna två på en gång). Skön stunds ledighet, koppla bort allt vad studier heter. *zapp zapp* Men så... Vänta, vad pratade de om på den där kanalen egentligen? *zappar tillbaka*. Heeey dude, dom pratar om Homeros! Fan vad ball! *tittar uppmärksamt*. Åhfan, ett helt program om litteraturhistoria! NEJ ni får inte slå om det här är ju jätteintressant!!! *vaktar fjärrkontrollen*... Homeros, Platon, Aristofanes, muntlig tradering. Känner mig som hemma och är mycket nöjd med att ha hittade programmet i fråga. Senare, kulturnyheterna; Ibsenpriset delades ut till ung lovande... Woaah, det här är också intressant ju! 

Det är först efteråt som jag inser vad min pluggfria tv-tid slutade i. Undra om man är skadad för livet? Låt oss säga att det bara är en fas.