Ja, så har då lite bilder droppat in från i lördags då vi roade oss från klockan 12 på dagen till 11 på kvällen! Dagens första åk stod grabbarna för som oförskräckt (eller dumdristigt?) slängde sig upp i den nya banan Kanonen. Kanonen skjuter ut passagerarna i ca 78 km/h på två sekunder, går ut i en loop och ner för någon backe för att sedan vara över lika snabbt som den började igen. Jag och Sabina stannade klokt nog på marken och möttes så småningom av ett par mycket darrbenta snubbar som mumlade om att det varit ett jäkla tryck i den banan. Per hade dessutom fått ont i nacken på kuppen, hans långa kropp fångar väl upp fartvinden rätt bra, så vi får va glada att han inte gick av eller slog huvudet i en stolpe någonstans  

Efter kanonen började vi söka oss till lyckohjulen, vilka Sabina hade siktat in sig på sedan länge. Tror ni inte att det nästan första hon gör är att vinna 2,1 kg plopp?   Denna fick Per glatt bära runt på under dagen tills han till slut tröttnade och travade iväg med trofén till bilen...

Sabina goes Plopp   

Medan Per och Johan började hetsa att det var dags för Balder, satte jag mig på tvären och hävdade att vi definitivt måste börja med att åka någon snäppet mindre berg-och-dalbana först. Det blev de klassiska Lisebergsbanan och en inte alltför lång kötid. På håll kan jag säga att banan såg ganska söt och ofarlig ut, men då hade jag bara sett vissa delar utav av den. När vi väl satt bänkade i vagnarna började en oroväckande brant lutning uppåt för att sedan självfallet spåra ur i en hysterisk backe nedåt och svängar och krökar i världens hastighet. Jag slungades runt som en liten trasdocka i vagnen och skrek som en stucken gris, ändå blev jag väldigt sugen på mer åkande efter att färden avslutats...   

Vi tog ett par lugna tripper däreftet. Kållerado är en attraktion bestendes av gummibåtar som guppar längs en fors där man rätt som det är kan få duschar av vatten på sig uppifrån. Nöjet blev att skratta åt den som träffades av vattenstrålarna och försöka skydda sig själv så gott det gick! Vissa hade köpt regn-ponchos innan, men sånt är bara för fegisar...   

Kållerado

Så småningom ville vi bli mer blöta och begav oss mot klassiska Flumride, eller Flum-stockarna som jag säger. Jag och Sabina var listiga nog att placera oss längst bak i båten och sätta de längre passagerarna fram, för att undvika det värsta stänket. Det här måste jag säga var en av de roligaste attraktionerna, men när vi plaskade ner i vattnet efter den långa branten kunde vi ha behövt en hel dykardräkt..   Svallvågen som vällde in var inte att leka med, och stackarna i främre delen av båten blev blöta från topp till tå. Själv klarade jag mig med en halvblöt kofta och blöta ben, men jag hade lyckligtvis kjol på mig och slapp därmed nedstänkta byxor.

"Rutchkanan" på långt håll...

Och på lite närmre håll...   

Jag hade lagt märke till kameran som tog bilder mitt uppe i branten och funderade hela vägen upp på om det skulle gå att släppa kanterna till stocken och göra något finurligt inför kameran. Well, det funkade och jag ser ut som en fullkomlig idiot     

Efter fler vändor av lyckohjul, femkamp (Jag kom tvåa, Per vann), matpaus och ett besök på Spökhoteller Gasten, gick det inte att dra ut på det längre. Det var dags för Balder, "Världens bästa berg-och-dal-bana i trä". Efter att ha överlevt både Lisebergbanan och Flumride var jag inte speciellt skraj. Vadå, Balder såg ju trots allt inte ut att gå så fort. Och visst fanns där en väldigt brant backe, men resten såg ju inte så dramatiskt ut. Det här skulle bli en trevlig liten åktur.

Ha ha ha. Trodde jag då. Efter ungefär 45 minuters kö var det vår tur att slå oss ner i vagnarna. Jag placerade mig bredvid Per och enligt utsago skall vi båda ha sett skräckslagna ut redan innan åkturen satte igång. Här kan jag säga att jag inte var fullt lika modig längre, och det var nog ingen annan heller. Inledningen var hyfsat lugn och fin; Ja, vagnarna gick mycket långsamt upp för en otroligt brant backe, dubbelt så brant som den i Lisebergbanan. Allt eftersom vi närmade oss toppen kunde vi blicka ut mer och mer över ett vackert Göteborg och samtidigt bygga upp en allt större dödsångest inombords. Jag och Per hann väl haspla ur oss något om att "Ner kommer man ju alltid", precis innan vi var alldeles på toppen och det bara var att blunda för vad som komma skulle...   

Precis när vi passerade krönet gick det att skrika. Sedan tystades man då luften pressades ur en och vagnarna susade rakt ner i en rasande fart. Och det var inte så att bara den här branten var det dramatiska med Balder; Nej, det bara fortsatte och fortsatte i samma fart, genom tunnlar och krökar, berg och dalar. Kraften var extrem och jag pep allt vad jag kunde och klamrade mig fast i både vagnen och Per.    När vi dundrade förbi den här kameran hade jag inte en tanke på att släppa det trygga greppet om allt som kunde tänkas förhindra mig från att flyga iväg ut i luften, och ögonen öppnade jag inte mycket heller. Åket var dessutom förvånansvärt långt och när vi slutligen saktade av var vi alla inte mycket mer än blöta fläckar. Skräcken hade varit total. Men allt eftersom den släppte började istället förtjusningen ta över.

Jag hade Balder på hjärnan hela resten av den dagen. På fotona kunde vi också konstatera att det inte bara var jag som blundat, utan Per och Johan också. Jag tror inte ens att jag var den som skrek mest...   Efter det här åket behövde vi alla pusta lite och tog ett par lugna varv med kvällsmat, mer lyckohjul och ett besök på bion för att se 3D filmen "Sammys äventyr". Sabina, som hade hoppat över Balder, blev sugen på att åka någonting så vi tog Lisebergbanan ännu en gång. Och en gång till efter det för att göra av med våra åkkuponger. Den var inte speciellt skräckinjagande efter Balder kan jag säga. Någon kläckte ur sig att vi skulle åka just Balder en gång till, men där gick gränsen. Det räcker med Balder EN gång om dagen, om hjärnan ska överleva   

Sabina tog fler bilder med sin Iphone. Bland annat på mig med kaninöron på som jag inte kunde låta bli att köpa, och Per och Johan i radiobilarna. De bilderna kommer också upp här så småningom!   Vi lyckades inte vinna fler stjärnvinster under dagen, dock en påse daim och ett paket noblesse. Och vi har redan börjat fundera på när vi ska ge oss ut på nästa tivoli-tripp...

Hursomhelst, tack till alla för en toppendag! Och hoppas ni alla har återhämtat er vid det här laget!

 

Per

27 juli 2010 14:11

Tack själv för en toppendag och en härlig beskrivning!

Kanonen var hemsk. :) Det gick så jäkla snabbt att man inte hann uppfatta mycket om var man var eller varthän det skulle kröka härnäst. Det gick fortare än vad min hjärna han med och registrera. :) Balder var cool, speciellt med trätunnlarna som man trodde att man skulle fara in i. Tack för att du höll i mig, annars hade jag säkert farit ur. :) Men blunda gjorde jag inte, jag råkade bara blinka till precis när vi for förbi kameran. ;) Synd det var så lång kötid annars hade det nog blivit ett andra varv och kanske hade vi kunnat "lura" med Sabina då.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      "Vi kan ju alltid ta en glass i solskenet?" "Solsken?! Problemet är att det inte ÄR något solsken!"    Fast när termometern visade 24 grader och inte ett moln syntes på himlen var Therese tvungen att ge sig. Kanske är hon förföljd a...

    Så har det där bengalslottet kommit till stadiet att få slottsträdgården inhägnad. Reglar ska mätas upp och pusslas ihop på bästa vis och naturligtvis kan ett sådant jobb inte ske utan övervakning från ett gäng fyrbenta experter. Två stycken ...

  Ralph har tagit bästa platsen hos Sanna vid frukosten      Well inte hann jag ta några direkta kattbilder på showen men kan dela med mig av de bästa ögonblicken från fredagen och lördagen som inte var direkt tävlingsrelaterade ;) man hinne...

Jo här i Karlskrona är sniglarna lika sjuka som vanligt... Den här lealösa spinnande damen ska dessutom med ner till Skåne i eftermidda, Kurr kurr!...

  Några av mina senaste keramikgrejer. Handgjorda koppar i stengods, glaserade och dekorerade med egengjort tryck; Föreställande devsar och bengaler såklart! Nu börjar vi dessuom närma oss en hösttermin så ska bli spännande att sätta igång med "...