Direktlänk till inlägg 27 juni 2010
Eller brist på dröm för den delen, midsommarfirandet pågick nämligen konstant i 36 timmar. Vi började fredagen med midsommarsill här hemma på Kungsgarden och de obligatoriska jordgubbarna såklart till efterrätt. Som vanligt har jag inga bildbevis då min kamera lagt av...
Senare på kvällen då solen riktigt börjat titta fram blev det en lite mer kontroversiell midsommarmiddag hemma hos Lina i Bjärred i form av tacos. Vi var fem tjejer varav Anneli och Bambi också var deltagande. Senare drog vi vidare ut på dumheter och hamnade bland annat på Myntha i Lund. Fem tjejer har ganska lätt för att smittas av varandras sinnesstämning, liksom man har ganska lätt för att stressa upp varandra, vilket vi snabb fick erfara. Inte långt ifrån oss där vi satt i vårt soffhörn på Myntha satt en man i 50-årsåldern ensam med en öl. Vi började viska om saken och undrade misstänksamt vad han gjorde där bland alla ungdomar. Vi fick också såklart för oss att han slängde förstulna blickar på oss med jämna mellanrum, vilket inte gjorde oss mindre paranoida. Coola Lina lovade lugnande att hon hade koll på läget och att vi, som satt med ryggen mot honom, inte behövde bekymra oss.
Så småningom reste sig mannen och försvann. Vi andades ut för en sekund, men döm av vår förvåning (och chock) när han plötsligt dök upp i vårt hörn med en bricka med fem drinkar på.
"Glad midsommar!" Sa han och vi log stelt tillbaka och tog drinkarna från brickan. Vi stirrade frågandes på varandra när mannen gått tillbaka och satt sig på sin ursprungliga plats.
"Drick inte" "Vi dricker inte" "Drick det inte" började vi uppstirrat väsa åt varandra. Sedan tystnar alla och tittar upp på Anneli, som glatt börjat sippa på sin drink med tankarna på annat håll. Hon märker plötsligt uppmärksamheten.
"Vad?"
"Drick det inte!!!"
"Oj, jag skulle bara smaka. Det smakar okej"
Anneli som är nykteristen i gänget återvända till sin Cola och vi andra ägnade den följande halvtimmen åt att låtsasdricka av våra fådda drinkar, som vi var helt övertygade om var spetsade med rohypnol. Rätt som det var dök mannen upp igen vid sidan av oss för att önska glad midsommar ännu en gång. Efter det var vi rätt snabba på att ta våra grejer och gå och sätta oss på uteserveringen istället...
Midsommarnatten förflöt och jag kom hem vid nio på morgonen. Tack tjejer för en supertrevlig (och minnesvärd..) midsommar! Samma eftermiddag kom sötnosarna Per och Sabina från Trelleborg på grillning, som för att fortsätta fira midsommarhelgen och även deras alldeles färska husköp. Vid elva på kvällen när gästerna hade åkt hem började tröttheten ta ut sin rätt och jag somnade som en stock. Det var den berättelsen...
Jo här i Karlskrona är sniglarna lika sjuka som vanligt... Den här lealösa spinnande damen ska dessutom med ner till Skåne i eftermidda, Kurr kurr!...