Förrädisk paj

Alltså, om jag hade fått för mig att jag skulle leva enkelt och nyttigt på frukt och jordgubbar under sommarens lediga månader kunde jag inte haft mer fel. Inte hittills i af. För dagarna har spårat ur i så mycket läckerheter som just hör sommaren till; Blåbärspaj, glass, mjukglass, islatte, grillade bananer med choklad och så oreo-kakor. Jag vet, man kanske inte riktigt kan placera in oreo-kakor i facket "sommarmums", men just nu har jag hamnat i en så dålig fas vad det gäller dessa små chokladkex att det helt enkelt måste ha med sommaren att göra. De är helt enkelt omöjliga att stå emot... Det är bara att erkänna; Jag har en kärleksaffär med Oreo     

Klassisk oemotståndlig Oreo. Hittade även annat spejsat som...

Oreo Cupcakes! 

Oreoglass!

Och Oreotårta! Gissa vad jag vill ha när jag fyller år...   

Snart kommer den här storögda blondinen hem till Sverige fosterland.

Ja, vissa lever ju jetset-livet och flyger runt i Italien med jämna mellanrum    Pusspusspuss Malän, vi ses  snart 

Eller brist på dröm för den delen, midsommarfirandet pågick nämligen konstant i 36 timmar. Vi började fredagen med midsommarsill här hemma på Kungsgarden och de obligatoriska jordgubbarna såklart till efterrätt. Som vanligt har jag inga bildbevis då min kamera lagt av...

Senare på kvällen då solen riktigt börjat titta fram blev det en lite mer kontroversiell midsommarmiddag hemma hos Lina i Bjärred i form av tacos. Vi var fem tjejer varav Anneli och Bambi också var deltagande. Senare drog vi vidare ut på dumheter och hamnade bland annat på Myntha i Lund. Fem tjejer har ganska lätt för att smittas av varandras sinnesstämning, liksom man har ganska lätt för att stressa upp varandra, vilket vi snabb fick erfara. Inte långt ifrån oss där vi satt i vårt soffhörn på Myntha satt en man i 50-årsåldern ensam med en öl. Vi började viska om saken och undrade misstänksamt vad han gjorde där bland alla ungdomar. Vi fick också såklart för oss att han slängde förstulna blickar på oss med jämna mellanrum, vilket inte gjorde oss mindre paranoida. Coola Lina lovade lugnande att hon hade koll på läget och att vi, som satt med ryggen mot honom, inte behövde bekymra oss.

Så småningom reste sig mannen och försvann. Vi andades ut för en sekund, men döm av vår förvåning (och chock) när han plötsligt dök upp i vårt hörn med en bricka med fem drinkar på.  

"Glad midsommar!" Sa han och vi log stelt tillbaka och tog drinkarna från brickan. Vi stirrade frågandes på varandra när mannen gått tillbaka och satt sig på sin ursprungliga plats.

"Drick inte" "Vi dricker inte" "Drick det inte" började vi uppstirrat väsa åt varandra. Sedan tystnar alla och tittar upp på Anneli, som glatt börjat sippa på sin drink med tankarna på annat håll. Hon märker plötsligt uppmärksamheten.

"Vad?"

"Drick det inte!!!"

"Oj, jag skulle bara smaka. Det smakar okej"

Anneli som är nykteristen i gänget återvända till sin Cola och vi andra ägnade den följande halvtimmen åt att låtsasdricka av våra fådda drinkar, som vi var helt övertygade om var spetsade med rohypnol. Rätt som det var dök mannen upp igen vid sidan av oss för att önska glad midsommar ännu en gång. Efter det var vi rätt snabba på att ta våra grejer och gå och sätta oss på uteserveringen istället...

Midsommarnatten förflöt och jag kom hem vid nio på morgonen. Tack tjejer för en supertrevlig (och minnesvärd..) midsommar!    Samma eftermiddag kom sötnosarna Per och Sabina från Trelleborg på grillning, som för att fortsätta fira midsommarhelgen och även deras alldeles färska husköp. Vid elva på kvällen när gästerna hade åkt hem började tröttheten ta ut sin rätt och jag somnade som en stock. Det var den berättelsen...

Let the sun shine!

Ja, man blir lat av lata sommardagar. Hemkommen efter en supertrevig, och som alltid slitsam, helg i kattens tecken i Uppsala har liksom ambitionsnivån att åstadkomma några storslagna blogginlägg varit ganska låg. Just nu händer det inget spännande här på Kungsgarden: Det är lugnet efter den hektiska studentveckan som råder. Idag hade vi sommarens första riktigt varma dag. Jag packade väskan och drog till Lomma tillsammans med the one and only Bambi, och lyckades åstadkomma årets första dopp efter lite kvidanden och en hel del viljestyrka. Men väl i vattnet var det naturligtvis inte kallt - Som alltid...

Men det är inte bara årets första dopp som inträffat den här veckan; Så har även årets första myggbett! (Ja, jag kanske är lite sent ute, men vafan..) Röda ilskna bett stoltserar med sin närvaro på mina vader. Jag fick dem i samband med att jag försökte kombinera kreativitet med frisk luft. Note to one self: Försök inte igen. Det är uppenbarligen meningen att man ska sitta instängd i ett dunkelt rum, hög av ångorna från linolja och terpentin när man utövar sitt konstnärsskap. Frisk luft hör helt enkelt inte till imigen av den plågade konstnärssjälen, vilket myggorna var snabba på att påpeka.

Imorgon blir ndet sill för hela slanten, ibland är vi människor mer katter än vad katterna är själva! Trevlig midsommarhelg!

Efter två dagar av strålande sol här i Skåne känns det som att sommaren äntligen har börjat och lata dagar på stranden hägrar framöver. I helgen väntar dock mindre lata dagar på Uppsala kattklubb dit jag åker upp enbart för att gå assistent. Det blir upp och att bo hos rara-tiara-Gabi på Bella Pardus   Och efter mycket om och men hoppas vi nu att Steph kommer med efter halva vägen på samma tåg som jag och har platsen bredvid mig imorgon, det var nämligen så vi försökte få till det när vi bokade från varsin dator över internet... Vilket innebär att resultatet känns en smula ovisst, måste jag säga! Det ska bli väldigt roligt att träffa alla bengalmänniskor (och icke-människor?) som kommer till UK, även om jag själv är där kattlös. Jag tror på fullaste allvar att jag får fysiska abstinensbesvär om det går för lång tid utan att jag sätter min fot på en utställning...

Vi ses i helgen!

Kreativiteten flödade och jag fick för mig att vi behövde en ny framsida till Kungsgardencats.se. Så då blev det såklart en också!

Enough said... Jag stannar nog inomhus idag för att inte skrämma slag på folk.

Ja, så har man hunnit ta studenten också, sådär i förbifarten. Men om ni undrar varför det varit lite tomt på bloggen under en tid så är det just på grund av den! Fortfarande ringer studentsånger och visselpipor i öronen efter denna oförglömliga och helt underbara dag.

Es3a slog sina påsar ihop och tillbringade dagen i samanhållningens anda genom att spatsera Lunds gator upp och ner och störa allt och alla i sin väg. Dagen började med champagnefrukost i Botaniska trädgården, där alla Spykens treor hade samlats för en gemensam start i vita klänningar, mössor och kostymer. Stämningen var på topp trots vädret, som skiftade mellan ösregn och solglimtar. Men vi slapp i alla fall åskan, right..?

När tillfälle gavs kickades också mössorna runt i varandras händer för att bli nedklottrade med diverse obsceniteter och obegripliga meddelanden; Själv fick jag många i stil med "Mjauu" och "Kisemise"... Det är så att man blir alldeles rörd!  

Det kallas visst frukost

Vi var ju redan blöta, tycka Conny...

Efter en dag på stan var det då dags att gå in i Spykens aula för avslutningen, och vid det här laget droppade det om oss efter regnet, men blötare skulle vi bli då det var dags att sjunga den årliga avskedssången. Den uppsluppna feststämningen förvandlades snabbt till ett enda stort gråtkalas när det på en gång gick upp för alla att vi verkligen skulle LÄMNA Spyken..! Tårar och mascara rann över ansikten till höger och vänster, och det var bara att glömma den där välputsade student-looken man filat till tidigare samma morgon. När det var färdigsjunget tog alla ett varv runt inne i aulan för att krama alla lärare som fanns på plats och som vi haft under åren, för att sedan samlas utanför redo att kasta oss mot dörrarna till friheten. Medan vi klumpade ihop oss och väntade klartecken på att få börja rusningen utåt mässades "Låt oss springa! Låt oss springa!" högljutt och folk körde ner hälarna i startgroparna för att få ett bra avsprång. När det väl bar av bar det av i full fart och fullt kaos ut mot Es3a's dörr för vår del, och rätt som det var stod vi på trappan och tjoade smått hysteriskt och allt vad vi orkade.

Efter utsläppet blev det flakfärd med egenuppsatt, oreange ljudanläggning och snygga lakan...

Efter flakfärden och ännu mer regn var det mottagning hemma med alla rara underbaringar som hade tagit sig till Flyinge för att vara med. Tusen tack och PUSS på er alla som var där!   Kvällen var mycket trevlig med god mat och jättefina presenter... Och inte minst sällskapet då, naturligtvis!

Slutligen hamnade de allra flesta av oss Spykister på Tegnérs för att dansa oss igenom natten ännu en gång, men den här gången var det ungefär hundra gånger roligare än på balnatten. Det är svårt att sätta fingret på varfö det var bättre, men det var det. Stämningen var annorlunda, energin var annorlunda, kläderna var bekvämare och glädjen större. En helt och hållet megalyckad natt!

Och sammanfattningsvis en helt och hållet megalyckad student. Jag som hade bekymrat mig innan över att "tänk om det inte blir bra.." kunde helt och hållet slänga mig i väggen, för bättre kan man inte ha det. Nope, det vara bara.. bäst!

Och PUSS på er alla i ES3A och lycka till i framtiden! Hoppas vi ses snart igen!